Styrvinkelsensorn är placerad på styrspindelns nedre ände framför styrledskivan.
Kontaktanslutning:
Stift-nr |
Signal |
|---|---|
1 |
12 V-försörjning (klämma 30) |
2 |
12 V-försörjning (klämma 87) |
3 |
CAN (+) |
4 |
CAN (-) |
5 |
Jord (klämma 31) |
6 |
Diagnos (TxD) ( -> från och med 09/97) |
Sensorn levererar en totalstyrvinkelsignal med en upplösning på ca 0,7 O via CAN-bussen.
Ytterligare sänds en statusvariabel via CAN-bussen, som ger information över styrvinkelsignalens giltighet.
I bandänden, eller efter ett sensorbyte, måste vid så exakt rakt-fram-ställning som möjligt av styrningen resp framhjulen en initiering med diagnostestaren i DSC3-diagnosen äga rum. Därvid utjämnas sensorns elektriska offset och lagras i sensorn (EEPROM) permanent.
Dessutom registreras i sensorn och i DSC3-styrdonet ett identifikationsnummer, som sänds från styrvinkelsensorn via CAN-bussen. Vid varierande identifikationsnummer äger inget DSC3-systeminträde rum, och i DSC3-diagnosen begärs en styrvinkelinitiering.
Därmed förhindras, att ett felaktigt offset-värde kan få effekt, om en fabriksny styrvinkelsensor används eller en begagnad sensor monteras.
Sensorn består (precis som EDC-styrvinkelsensorn) av två 90 O förskjutna finpotentiometer-släpkontakter, vilka var och en levererar signalspänningar på 0 till ca 4,5 V.
Den dessutom i sensorn integrerade bearbetningslogiken (mikrokontroller med CAN-komponent) beräknar ur de enskilda spänningarna den aktuella rattvridningen och totalvinkeln, och övervakar denna med avseende på sannolikhet (90 O - övervakning).
Om spänningsförsörjningen avbryts (exempelvis på grund av att batteriet kopplats loss), så förlorar sensorlogiken den aktuella rattvridningen. I ett sådant specialfall beräknas den aktuella rattvridningen på nytt genom en statistisk utvärdering av framhjulshastigheterna (erhållna via CAN).