Hela det centrala karosserielektronik-systemet består av följande komponenter:
Från och med 9/95 är periferimodulen för vänster framdörr integrerad i periferimodulen brytarblock.
Med de nämnda modulerna är följande funktioner möjliga:
Alla torkar-/ spolfunktioner kan kopplas till med torkarbrytaren från klämma R (tändningslåset i läge 1).
Torkarbrytaren kan kopplas på intervall, läge 1 och läge 2. Dessa lägen är kodade till grundmodulen via två ledningar. I båda fallen kopplas mot jord.
När det gäller fordon med specialutrustningen automatisk intervall-kontroll (AIC) (fr o m mars 1996) styrs torkarintervallen av en regn-sensor i brytarläget "intervall" (se även funktionsbeskrivningen för automatisk intervallkontroll).
I torkarbrytaren är ett räfflat hjul med potentiometer monterat. Därmed är det möjligt, att ställa in fyra olika intervalltider. Dessa tider styrs dessutom beroende av körhastigheten. Ju fortare fordonet färdas, desto kortare blir intervalltiden.
När det gäller fordon med specialutrustningen för automatisk intervallkontroll (Automatic Interval Control, AIC) (från och med mars 1996) kan regnsensorns känslighet påverkas via det räfflade hjulet.
Torkarmotorn är konstruerad för två olika torkarhastigheter. Lastkopplingen sker via två externa relän.
Torkarmotorns ändläge (viloläge) identifieras via en återställningskontakt, monterad i motorn. Denna kontakt kopplar jorden till grundmodulen, när motorn har uppnått ändläget.
Återställningskontakten används även för övervakning av torkarmotorn. Uteblir kontaktsignalen i 16 sekunder, när torkarmotorn är tillkopplad (t ex på grund av torrgång), så kopplas torkarmotorn ifrån som skydd mot överlastning.
Torkaren kopplas till igen först efter frånkopplingen och efter det att tidsspärren på 3 minuter gått ut.
Torkarhastigheten ställs in med torkarbrytaren. Om ingen automatisk intervallkontroll är monterad, styrs torkarhastigheten beroende dessutom beroende på körhastigheten. Det gäller:
Hastighet |
Brytaren i läge 1 |
Brytaren i läge 2 |
|---|---|---|
< 6 km/h |
Intervalltorkning |
Torkarmotorn i läge 1 |
> 6 km/h |
Torkarmotorn i läge 1 |
Torkarmotorn i läge 2 |
När läge 2 är tillkopplat, sker vid > 210 km/h en nedväxling till läge 1, för att förhindra att torkararmen lyfter.
I fordon med specialutrustningen automatisk intervallkontroll (från och med mars 1996) sker ingen körhastighetsberoende reglering av vindrutetorkarna.
Eftersom det inte går att fälla ned torkararmarna (till exempel för att byta ut torkargummit) i viloläge, kan torkararmen automatiskt positioneras i nedfällt läge, om så behövs.
Detta går till så här:
När det gäller bilar ur modellserie E39 eller bilar med specialutrustningen automatisk intervallkontroll (AIC) (från och med mars 1996), finns inte denna nedfällningsfunktion tillgänglig.
Intensivrengöringen av vindrutan kopplas till på torkarbrytaren och startar sedan automatiskt.
Först sprayas en rengöringsvätska på vindrutan via en pump. Vindrutetorkaren kopplas till med tidsfördröjning. Därefter kopplas tvättpumpen till och intensivrengöringsvätskan tvättas av. Torkaren fortsätter sedan att gå en stund, så att rutan blir torr.
Intensivrengöringspumpen styrs via en extern dubbelrelämodul, över vilken även pumpen för strålkastarrengöringen kopplas.
Strålkastarrengöringen utlöses var femte gång man manövrerar tvätt- eller intensivrengöringsförloppet, när halv- eller parkeringsljuset är tillkopplat. Strålkastarna sprayas därvid två gånger.
Efter ett tvättförlopp är strålkastarrengöringen spärrad i 3 minuter.
Frånkopplingen av klämma R ställer tillbaka repetitionsspärren och räknaren för tvättmanövreringarna. Efter att ha kopplat till klämma R igen och ljuset är tillkopplat, kan strålkastarrengöringen aktiveras omedelbart.
Strålkastarrengöringspumpen aktiveras via en extern dubbelrelämodul, över vilken även pumpen för intensivrengöringen kopplas.
Beroende på körhastigheten och den tillkopplade torkarfunktionen justeras torkararmens anliggningstryck på förarsidan i fem lägen. Det gäller:
Hastighet |
Torkaren frånkopplad |
Torkaren tillkopplad |
|---|---|---|
< 6 km/h |
Läge 0, om inget högre läge aktiverats dessförinnan, annars läge 1. |
Läge 0, om inget högre läge aktiverats dessförinnan, annars läge 1 |
6 - 100 km/h |
Läge 1 |
Läge 1 |
100 - 140 km/h |
Läge 1 |
Läge 2 |
140 - 180 km/h |
Läge 2 |
Läge 3 |
> 180 km/h |
Läge 3 |
Läge 4 |
Vid manövrering av "tvättning" höjs anliggningstrycket för varje läge.
Justeringsenheten för anliggningstrycket positioneras via en kamkontroller i drivningen. Denna brytare kopplar jorden till grundmodulen, när en position (= läge) är uppnådd.
Som skydd mot blockering säkras ADV-motorn av grundmodulen genom en tidsfrånkoppling. Uteblir signalen från kamkontrollern på grund av ett fel, så kopplas ADV-motorn ifrån efter en viss tid.
Denna frånkoppling raderas genom att klämma R kopplas ifrån.
Innerbelysningen aktiveras via följande brytare och system:
Via knappen i den centrala ljusenheten fram är det möjligt att koppla från och till innerbelysningens lampor fram. Belysningen styrs emellertid, oberoende av denna, automatiskt av grundmodulen.
En innerbelysning, som har kopplats ifrån via knappen, skulle alltså kopplas till igen när dörren öppnas.
Som extrafunktion kan innerbelysningen kopplas ifrån permanent, när man trycker på knappen längre än 3 sekunder. Trycker man på knappen igen, går den tillbaka till automatikdrift.
Följande lampor i fordonet kan kopplas till när bilen är parkerad:
Spänningsförsörjningen (B+ -försörjning) för dessa förbrukare sker via grundmodulen.
För att inte fordonsbatteriet skall tömmas när lamporna är tillkopplade hela tiden, kopplar grundmodulen ifrån B+ -försörjningen 16 minuter efter det att klämma R kopplats ifrån.
Ledningen "förbrukarfrånkoppling" leder också till vilströmsfrånkopplingsrelät K72. Detta relä kopplar belastningskretsarna för:
De nämnda systemen separeras således från klämma 30-försörjningen via relä K72, 16 minuter efter det att klämma R kopplats ifrån.
Nämnda förbrukare kopplas till igen genom att klämma R eller 15 kopplas till eller, när ett signalbyte äger rum vid en ingång på grund- eller periferimodulen. T ex när en dörr öppnas, motorhuven öppnas eller en dörr låses upp.
Centrallåset kan manövreras via följande manöverställen:
Fordonet kan låsas och låsas upp centralt via centrallås-knappen i fordonet (Center-Lock-knappen).
En låst dörr kan låsas upp och öppnas inifrån, genom att man drar två gånger i dörrhandtaget.
För att undvika oavsiktlig låsning (man stängs ute) fungerar inte centrallåsknappen när:
Ett säkrat fordon (säkra efter det att tändningen är avstängd, förardörren öppna/stäng och låsning via dörrlåset eller fjärrmanövrering) kan inte öppnas via centrallås-knappen.
Via låscylindrarna i framdörrarna kopplas två mikrobrytare (= låskontakter). Dessa båda kontakter kopplar B+ till dörrmodulen för motsvarande dörr och signalerar "låsa/säkra" och "lås upp".
Vid monteringen av en fjärrmanövrering bortfaller låscylindern på passagerardörren.
Anm. Vid modellserie E38 är till och med 9/95 "Förardörrens dörrmodul" och "brytarblock för spegel- och fönsterhissmanövrering" två separate styrenheter. Från och med 9/95 är den vänstra framdörrens dörrmodul integrerad i brytarblocket.
Via bagageluckans låscylinder kopplas två mikrobrytare (= låskontakter). Dessa båda kontakter kopplar B+ till grundmodulen och signalerar "lås/säkra" och "lås upp".
Om man vrider och tar ut bilnyckeln via positionen "lås /säkra" 90o (låscylinderns springa står horisontellt) förblir bagageluckan låst, även när centrallåset låses upp via ett annat manöverställe ("hotell- eller verkstadsläge").
Anm. Vid modellserie E39 touring finns ingen låscylinder monterad i bagageluckan.
På alla bildörrar kan man särskilja mellan två olika centrallåstillstånd:
När man låser dras låsknappen nedåt. Dörren kan inte längre öppnas utifrån via dörrhandtaget. Dörren kan öppnas inifrån, när man drar i dörrhandtaget inifrån två gånger.
Om man låser bilen när förardörren är öppen, förblir förardörren upplåst.
En låst bil kan låsas upp inifrån via centrallåsknappen.
När man säkrar kopplas vridkolvslåset ur internt genom öppningsmekaniken. Dörren kan varken öppnas utifrån eller inifrån. Centrallåsknappen fungerar inte.
Bilen låses och säkras automatiskt när centrallåset manövreras via låscylindrarna eller fjärrkontrollen, när tändningslåset är i läge 0 (klämma R och 15 frånkopplade) och när man, sedan klämma R kopplats ifrån, öppnat och stängt förardörren minst en gång.
Centrallåsdrivningarna fram aktiveras av respektive dörrmoduler i dörren viatransistorer. Drivningarna för dörrarna bak och för tankluckan aktiveras via relät i grundmodulen.
Centrallåsdrivningen består av en elmotor och en integrerad mikrobrytare (= positionsbrytare). Vridrörelsen överförs via en växellåda till vridlåskolvens mekanik.
Sedan centrallåset aktiverats kopplas elmotorn till, ända tills positionsbrytaren i drivningen uppnår läget "låst". Skall dörrarna säkras, aktiveras sedan elmotorn på nytt och växellådan placeras förbi positionen "låst" till ändläget "säkra".
Eftersom elmotorerna i centrallåsdrivningarna drivs på block (i läget säkra), måste man förhindra överbelastning genom att inte använda dem för ofta. Vid 32 manövreringar spärras av denna anledning centrallåset inom 2 minuter genom en repetitionsspärr, så att en funktion utförs endast var 4:e sekund.
Repetitionsspärren raderas efter 3 minuter.
Av säkerhetsskäl låses centrallåsningen upp, om grundmodulen registrerar en krockolycka (crash). Registreringen av krocken sker:
Vid upplåsning kopplas dessutom varningsblinkern samt innerbelysningen till.
Krockregistreringen är frånkopplad, när tändningslåset står i läge 0 eller centrallåsningen i position "säkrad".
När en elektriskt låst dörr låses upp mekaniskt via dörrhandtaget på insidan (drag i dörrhandtaget två gånger) kopplas dörrmekaniken för centrallås-drivningen ifrån. Låsmekaniken och centrallås-drivningen uppvisar ett motsatt tillstånd, de är asynkrona.
Grundmodulen identifierar det asynkrona tillståndet genom dörrkontaktens signal som indikerar att dörren öppnas.
Nästa gång centrallåset låses elektriskt synkroniseras dörren automatiskt igen, genom att den efter låsningen först låses upp och sedan låses igen.
I olika länders versioner (t ex USA) är den "selektiva upplåsningen" kodad. Vid denna inställning låses, med det första upplåsningsförloppet, till att börja med endast förardörren upp via en låskontakt eller via fjärrmanövreringen. De övriga dörrarna placeras från positionen "säkrad" till positionen "låst", så att de endast kan öppnas via dörrhandtaget på insidan.
Först när fordonet låses upp en andra gång, låses alla dörrar upp.
Softclose-automatiken gör det möjligt att öppna och stänga bakluckan elektriskt genom en elektrisk drivning.
Bakluckan kan endast öppnas när fordonet är upplåst. Bagageluckslåset får därutöver inte stå i verkstads-/hotelläge (= låscylindern horisontellt). Bakluckan "öppna" raderas genom:
Bagageluckan stängs genom ett lätt tryck på bagageluckan. Därvid vrids låskolven i bakluckan till spärrläget. Bagageluckskontakten signalerar till grundmodulen att luckan stängs. En elmotor, som är förbunden med bakluckans låskil, aktiveras via ett relä i grundmodulen. Elmotorn vrider låskilen nedåt, varigenom bakluckan dras igen.
Den elektriska stängningen är även aktiv när fordonet är låst.
Drivningen för Softclose-automatiken är en elmotor som vrider bakluckans låskil. Den styrs via ett relä i grundmodulen. Motorns rotationsriktning är lika för öppnande och stängning.
I drivningen är dessutom en mikrobrytare integrerad, som registrerar motorns och därmed låskilens läge och signalerar till grundmodulen. Brytaren kopplar jord till grundmodulen, när motorn har uppnått positionen "låskil i nedre dödläget".
För nödmanövrering vid elektriskt bortfall av softclose-automatiken sitter det mellan låscylindern och bakluckans vridlåskolv en stångförbindelse. Genom att vrida nyckeln moturs till anslaget (ca 90o ) låses vridlåskolven upp mekaniskt via stängerna och öppnas.
Genom baklucksupplåsningen låses bakluckan upp och öppnas elektriskt. Upplåsningen sker via en speciell drivning med integrerad returfjäder.
Drivningen aktiveras via ett relä i grundmodulen.
Bagageluckan kan endast låsas upp när fordonet är upplåst. Bagageluckslåset får därutöver inte stå i verkstads-/hotelläge (= låscylindern horisontellt). Bagageluckans "upplåsning" utlöses genom:
Backluckans elektriska öppning i E39 touring sker genom elektrisk upplåsning av vridlåskolven samt genom att man vrider låskilen i riktning mot Öppna.
För upplåsning av vridlåskolven är en speciell drivning med integrerad returfjäder inmonterad i bakluckan.
Upplåsningsdrivningens styrning sker genom grundmodulen via ett externt relä.
Låskilen vrids av en elmotor. Den styrs via ett relä i grundmodulen. Motorns rotationsriktning är lika för öppnande och stängning.
I drivningen är dessutom en mikrobrytare integrerad, som registrerar motorns och därmed låskilens läge och signalerar till grundmodulen. Brytaren kopplar jord till grundmodulen, när motorn har uppnått positionen "låskil i nedre dödläget".
Det är endast möjligt att låsa upp och öppna bakluckan när fordonet är upplåst. Det utlöses:
Bagageluckan stängs genom ett lätt tryck på bagageluckan. Därvid vrids bakluckans vridlåskolv mekaniskt till förspärrläget. Bagageluckskontakten signalerar till grundmodulen att luckan stängs. Låskilen som är förbunden med elmotorn aktiveras. Elmotorn vrider låskilen, varigenom bakluckan dras igen.
Den elektriska stängningen är även aktiv när fordonet är låst.
Om den elektriska anläggningen inte fungerar, kan man med en mekanisk nödmanövrering låsa upp och öppna bakluckan inifrån manuellt med hjälp av en vajer.
Förutom bakluckan låses även bakrutan upp av en elektrisk drivning, när man trycker på upplåsningsknappen.
Upplåsningsdrivningens styrning sker genom grundmodulen via ett externt relä.
Upplåsningsknappen för bakrutan är monterad i bakrutetorkarens torkararm.
Man kan endast låsa upp bakrutan när fordonet är upplåst.
Fönsterhissarna manövreras via "brytarblock för spegel- och fönsterhissmanövreringen" i förardörren och tre ytterligare brytare i respektive dörrar.
Brytarna i passagerardörren och i dörrarna bak signalerar via två ledningar brytarstatusen till dörr- resp grundmodulen (jordsignal). Brytarblocket i förardörren överför sina data via "P-bussen" till dörr- och grundmodulen.
Anm. Vid modellserie E38 är till och med 9/95 "Förardörrens dörrmodul" och "brytarblock för spegel- och fönsterhissmanövrering" två separate styrenheter. Från och med 9/95 är den vänstra framdörrens dörrmodul integrerad i brytarblocket.
Alla brytare har två brytarsteg. Genom ett lätt tryck framåt eller bakåt öppnas eller stängs fönstret. När man släpper brytaren, kopplas fönsterhissdrivningen ifrån omedelbart.
Det andra brytarläget uppnås, genom att man trycker förbi det första läget. Fönsterhissdrivningen är nu i automatikdrift och aktiveras tills fönstret är helt öppet eller stängt. En förnyad brytarmanövrering avbryter automatikdriften.
Automatikdriften är beroende av kodningsdata på grund av lagbestämmelser. Exempel: I landsvarianten Australien är automatikdriften mot "stängning" endast möjlig vid förardörren.
Vid automatikdrift kopplas drivningen ifrån via strömmätning. När ändläget uppnås, blockeras drivningen en kort tid, vilket leder till att strömupptagningen ökar. Strömökningen identifieras i dörrmodulen (fönster fram) resp i grundmodulen (fönster bak) och drivningen kopplas ifrån.
Dörrarnas alla fönsterramar är i det övre området försedda med en klämskyddslist. Denna list består av två i plast ingjutna kontaktremsor, som upprättar en elektriskt ledande förbindelse, när man trycker på dem.
Trycks klämskyddslisten när fönstret stängs, så avbryts stängningen och fönstret aktiveras ca 1-2 sekunder i öppningsriktningen.
Vid konstant tryck på klämskyddslisten kan man endast stänga fönstret genom att trycka igenom brytaren (brytarläge automatik).
Via ett parallellt kopplat motstånd övervakas klämskyddslisterna med avseende på ledningsbrott. Vid ett avbrott går det också endast att stänga fönstret genom att trycka på brytaren.
Via förardörrens låscylinder och via fjärrmanövreringen kan man öppna och stänga fönstren och takluckan.
Ett komfortöppnande äger rum, när man håller låscylindern längre än 3 sekunder i läget "låsa upp" eller, när man trycker på motsvarande knapp på fjärrmanövreringen motsvarande länge.
En komfortstängning äger rum, när man håller låscylindern längre än 2 sekunder i läget "låsa", eller när man trycker på motsvarande knapp på fjärrmanövreringen motsvarande länge.
Funktionerna kan till- eller frånkopplas genom kodning.
Fönsterhissarna är aktiva när klämma R är tillkopplad. Efter frånkoppling av klämma R går fönsterhissarna att manövrera i fortsättningen. En automatisk frånkoppling sker efter 16 minuter.
Dessutom sker, beroende på ländernas lagstadgade föreskrifter, en frånkoppling av fönsterhissarna genom att förar- eller passagerardörren öppnas.
Två olika utföranden är kodningsbara:
ECE-version |
Frånkoppling efter frånkoppling av klämma R och öppnande och stängning av förar- eller passagerardörren. |
USA och Australien |
Frånkoppling efter frånkoppling av klämma R och öppnande av förar- eller passagerardörr. |
Dessa frånkopplingsvillkor gäller även för takluckan.
Takluckan aktiveras av en egen periferimodul (SHD-modul). Denna modul innehåller även belastningsströmkretsar för SHD-motorn. Modulen är direkt förbunden med SHD-motorn.
SHD-modulen är via P-bussen förbunden med grundmodulen.
Brytaren för takluckan har fem olika lägen.
De fem lägena överförs via tre ledningar till SHD-modulen (jordsignal).
Genom att trycka på brytarläget "skjuta UPP" och "stänga" utlöses en automatikdrift, som helt öppnar eller stänger takluckan.
Två lägesgivare (inkrement-givare) registrerar antalet motorvarv och fastställer därav takluckans läge.
Av positionsgivarnas impulser och motorns strömupptagning beräknas ständigt SHD-drivningens vridmoment. Överstiger detta motorvridmoment ett bestämt värde, identifieras det som inklämning.
Klämskyddet är aktivt mot "stänga" såväl vid normal stängning (man har inte tryckt på brytaren), som vid automatikdrift och vid komfortstängningen av takluckan. Genom att trycka på SHD-brytaren mot stänga och hålla sätts klämskyddet ur kraft när ett fel uppstår.
När en inklämning identifieras, avbryts stängningsförloppet och takluckan öppnas snabbt.
OBS!
Om takluckan har en ljusöppning på 4mm är klämskyddet inte längre aktivt.
Sedan batteriet har kopplats loss eller anslutits, eller sedan SHD-modulen demonterats eller monterats, är det i modulen lagrade positionsvärdet raderat. Takluckan kan endast manövreras mot stänga eller lyfta.
För att initialisera, placeras takluckan i ändläget "lyfta". Sedan takluckan nått positionen, håll brytaren intryck på "lyfta" i minst 15 sekunder. Takluckan är därefter initialiserad.
På samma sätt som med fönsterhissarna, kan även takluckan öppnas eller stängas genom att fordonet låses eller låses upp.
Ett komfortöppnande äger rum, när man håller låscylindern längre än 3 sekunder i läget "låsa upp" eller, när man trycker på motsvarande knapp på fjärrmanövreringen motsvarande länge.
En komfortstängning äger rum, när man håller låscylindern längre än 2 sekunder i läget "låsa", eller när man trycker på motsvarande knapp på fjärrmanövreringen motsvarande länge.
Funktionerna kan till- eller frånkopplas genom kodning.
Takluckan är aktiv när klämman R är tillkopplad. Efter frånkoppling av klämma R går den att manövrera i fortsättningen. En automatisk frånkoppling sker efter 16 minuter.
Dessutom sker, beroende på ländernas lagstadgade föreskrifter, en frånkoppling genom att förar- eller passagerardörren öppnas.
Två olika utföranden är kodningsbara:
ECE-version |
Frånkoppling efter frånkoppling av klämma R och öppnande och stängning av förar- eller passagerardörren. |
USA och Australien |
Frånkoppling efter frånkoppling av klämma R och öppnande av förar- eller passagerardörr. |
Dessa frånkopplingsvillkor gäller även för fönsterhissarna.
Stöldskyddslarmet övervakar dörrarna och luckorna samt tändningslåset, fordonslutningen och fordonets kupé.
I en larmsituation utlöses ett akustiskt och optiskt larm.
Stöldskyddslarmet aktiveras via grundmodulen.
Stöldskyddsanlggningen aktiveras automatiskt genom att man säkrar fordonet. (Säkra = koppla ifrån tändningen, öppna och stäng förardörren, lås fordonet via låscylindern eller fjärrmanövreringen).
Via kodningsdata har man fastlagt, huruvida det skall vara möjligt att aktivera och avaktivera stöldskyddslarmet enbart genom fjärrmanövreringen eller genom såväl fjärrmanövreringen som låscylindern.
När stöldskyddslarmet enbart skall användas via fjärrmanövreringen, utlöses larmet när fordonet låses upp via dörrlåset.
Efter aktiveringen och en väntetid på ca 3 sekunder börjar övervakningen av ingångarna. Väntetiden gör det möjligt att exempelvis låsa en dörr, strax efter det att stöldskyddslarmet aktiverats.
Befinner sig efter aktiveringen en eller flera ingångssignaler inte i viloläget (dörren är exempelvis öppen), så blinkar status-LEDn i 10 sekunder. Den brytare, som inte befinner sig i viloläget, ingår inte i övervakningen.
Aktiveras DWA på nytt inom 10 sekunder efter aktiveringen, så kopplas lutningsgivaren och kupéns radioskydd (kupéns radioskydd från och med 09/95) i grundmodulen ifrån (specialfunktion för garage med vippdörrar eller biltåg).
Statusen "Stöldskyddslarmet aktiverat eller avaktiverat" är lagrad i grundmodulen, oberoende av spänningen. Losskoppling och anslutning av batteriet leder inte till att larmet avaktiveras.
En lysdiod fungerar som optisk svarsignal och signalerar stöldskyddslarmets status.
Stöldskyddslarms-LED |
Stöldskyddslarms-status |
|---|---|
Från |
Avaktiverad |
Kontinuerligt blixtljus |
Aktiverad |
Blinkar i 10 sekunder, sedan kontinuerligt blixtljus |
Ingång ej i viloläget |
Lyser i 1 sekund, sedan kontinuerligt blixtljus |
Efteraktivera (= lutningsgivaren och kupéns radioskydd kopplas ifrån) |
Blinkar i 5 minuter, sedan kontinuerligt blixtljus |
Larmutlösning |
10 minuters kontinuerligt ljus, sedan ifrån |
Nödavaktivering |
Blinkar i 10 sekunder, sedan ifrån |
Avaktivering efter larm |
Via kodningen kan extra svarsignaler vid aktivering och avaktivering vara kodade (landsberoende)
Stöldskyddslarms-status |
Varningsblinkerkvittering |
Signalhornskvittering |
|---|---|---|
Aktivera |
Varningsblinkning 1 gång |
1 kort ljudsignal |
Avaktivera |
Varningsblinkning 2 gånger |
2 korta ljudsignaler |
Från och med 09/95 monteras ett radioskydd inne i kupén, isället för fönsterrutsövervakningen med glasbrottsidentifikation (FIS).
Kupéns radioskydd övervakar fordonskupén med radiovågor inom ultraljudsområdet. Rör sig någonting i fordonet, så ändras radiovågornas reflexion. Kupéns radioskydd aktiverar larmutlösningen.
Modulen för kupéns radioskydd är monterad i innertaket. Huset är försett med lameller, som ger radiovågorna en bestämd riktning. Detta begränsar radiovågornas registreringsområde till fordonets kupé. Av samma anledning har modulen en bestämd monteringsriktning.
Anpassning till de olika bilmodellerna sker genom olika utföranden av modulen för kupéradioskyddet. De olika utförandena kan särskiljas med hjälp av texten på huset och reservdelsnumren.
I modellserie E39, modell touring, finns det två moduler inmonterade för radiostörningsskydd inne i kupén. Den främre modulen övervakar passagerarområdet, den bakre lastutrymmet. Båda modulerna är inmonterade under innerspänntaket.
Modulen för kupéns radioskydd innehåller den kompletta elektroniken för systemet. Via en ledning från grundmodulen (stickkontakt X253 stift 20) aktiveras och avaktiveras radioövervakningen (samma ledning aktiverar och avaktiverar även lutningsgivaren och nödströmssirenen). Modulen för kupéns radioskydd återrapporterar via en andra ledning till grundmodulen (stickkontakt X253 stift 5 resp stift 6 vid bakre kupéradioskydds-modulen i E39 touring), huruvida aktiveringen utförts felfritt. Via denna ledning avges även en larmsignal. Dessutom är modulen förbunden med klämma 30 och 31.
Efter aktiveringen av stöldskyddslarmet aktiveras kupéutrymmets radioskydd av grundmodulen efter en fördröjning på 30 sekunder. Kupéns radioskydd aktiveras inte resp avaktiveras under följande villkor:
Kupéns radioskydd aktiveras igen med en 30 sekunders fördröjning, om ingen förutsättning för frånkoppling längre föreligger.
För att vid vissa förutsättningar (exempelvis på biltåg eller vid båttransporter) utesluta risken för en felutlösning på grund av kupéns radioskydd, kan radioövervakningen kopplas ifrån, när stöldskyddslarmet i grundmodulen är aktiverad, genom att larmet aktiveras ytterligare en gång inom 10 sekunder (man låser bilen två gånger via låscylindern eller radionyckeln). Därvid kopplas även lutningsgivaren ifrån. Status-LEDn visar att frånkopplingen skett genom att den tänds för en kort stund.
Är bakluckan eller bakrutan öppen, när stöldskyddslarmet är aktiverat (E39 touring), så undantas baklucks-/bakrutskontakten, kupéradioskyddet och lutningsgivaren i styrenheten. Ett signalbyte leder då inte till någon larmutlösning.
30 sekunder efter det att man har stängt bakluckan eller bakrutan utvärderas de undantagna signalerna igen.
Larmet utlöses genom grundmodulen. Som akustisk signalgivare fungerar:
Vid larm aktiveras den akustiska signalgivaren i 30 sekunder. Genom att stöldskyddslarmet avaktivers, avbryts larmet omedelbart.
Signalgivaren kan kodas för oavbruten ton eller intervallton genom kodning (landsberoende).
Ett optiskt larm utlöses samtidigt med det akustiska, för ca 5 minuter. Ljusen kopplas till via ljusmodulen. Grundmodulen meddelar ljusmodulen, via K-bussen och I-bussen, vilka ljus som skall kopplas till.
I grundmodulen kodas, beroende på landet, vilka ljus som aktiveras vid det optiska larmet.
Från och med 09/95 monteras en nödströmssiren istället för larmsignalhornet.
I motsats till larmsignalhornet är en elektronikmodul och ett batteri integrerade i nödströmssirenen. Nödströmssirenen kan därmed aktiveras, oberoende av fordonets spänningsförsörjning.
Nödströmssirenen aktiveras och avaktiveras av grundmodulen via en ledning (stickkontakt X253 stift 20) (samma ledning aktiverar och avaktiverar även lutningsgivaren och kupéns radioskydd). Larmutlösningen sker genom en nödströmssignal från grundmodulen via ytterligare en ledning (samma ledning som vid larmsignalhorn stickkontakt X254, stift 17). När nödströmssirenen är aktiverad, kan emellertid även larmet utlösas, när man separerar sirenen från fordonets spänningsförsörjning eller kopplar loss fordonsbatteriet.
För nödströmssirenen särskiljer man två grundvarianter för USA resp ECE. ECE-varianten kan användas för såväl oavbruten ton som för intervallton. Drifttypen kodas automatiskt via grundmodulen. När larmet utlöses, meddelar grundmodulen nödströmssirenen om den kodade drifttypen. Denna lagras i sirenen, så att den föreskrivna drifttypen hålls även när sirenen utlöses automatiskt. När grundmodulen kodas om, ändras med nästa larm även driftypen som är lagrad i sirenen.
När fjärrmanövreringen eller centrallåset faller bort, kan det förekomma att stöldskyddslarmet inte kan avaktiveras längre. I detta fall måste stöldskyddslarmet nödavaktiveras, varvid ett larm emellertid utlöses.
Arbetssteg:
Om man öppnar en dörr under väntetiden, eller om tändningslåsläget ändras, så avbryts nödavaktiveringen.
Nödavaktiveringen påbörjas igen, när man efter att ha stängt dörren, kopplar tändningslåset från "0" till "1".
När det gäller fordon utan EWS (elektronisk körspärr) aktiveras körspärren och startspärren när fordonet är säkrat via grundmodulen.
Körspärren är en ledning från grundmodulen till DME-styrenheten. När fordonet är säkrat, så är DME delvis avaktiverat.
En andra ledning är dragen från grundmodulen till ett startspärrelä. Via detta relä kopplas klämma 50 från tändningslåset till startmotorn. Det går endast att starta motorn, när fordonet är osäkrat och avaktiverat och klämma 15 är tillkopplad.
Från och med 01/95 övertar EWS-systemet de nämnda funktionerna.
Speglarna justeras elektriskt via förar- och passagerardörrens periferimoduler. Justerbrytarna befinner sig i förardörrens centrala brytarblock.
En brytarmanövrering överförs via P-bussen från brytarblocket till periferimodulen i dörren. Dörrmodulen aktiverar justermotorerna i speglarna via halvledarbryggor.
För den horisontella och vertikala justeringen har man för vardera monterat en elmotor i spegelhuset.
När ett sätes-/rattstångsminne är monterat i fordonet, så registreras och lagras även spegelpositionerna.
Sätes-/rattstångsminnet har en egen periferimodul (eget diagnosprogram), som är förbundet med grundmodulen för ZKE via P-bussen. Positionerna för sätes- och rattstången registreras och lagras i denna periferimodul.
Parallellt därtill lagras spegelpositionerna i dörrarnas periferimoduler (dörrmoduler).
Spegelpositionerna registreras via potentiometrar, som är monterade på spegeldrivningen.
Minnesdriften manövreras via minnesbrytaren, som är förbunden med förardörrens periferimodul via fyra ledningar. Knapptryckningarna överförs till grundmodulen via P-bussen.
Spegel- sätes- och rattstångspositionerna lagras från klämma R. Sedan man tryckt på den röda minnesknappen tänds denna i maximalt 7 sekunder. Trycker man under denna tid på en av lagringsknapparna (1, 2 eller 3), lagras de aktuella positionerna på den valda lagringsplatsen.
Det går att hämta en lagrad position när som helst. 16 minuter efter det att man kopplat ifrån tändningen avaktiveras emellertid funktionen, tills klämma R kopplas till igen, eller tills ett signalbyte äger rum vid en modulingång (t ex en dörr öppnas)
Positionerna hämtas genom att man trycker på den önskade lagringsknappen (1, 2 eller 3) tills alla justeringar är utförda. Dessutom går det att starta ett automatiskt förlopp, när man snabbt vidrör knappen. Denna "knappsensordrift" är möjlig, när:
Spegelvärmen aktiveras av periferimodulerna i dörrarna. Uppvärmningen är aktiv från klämma 15 (tändningslåsläge 2). Tillkopplingstiden är beroende av yttertemperaturen.
Grundmodulen erhåller yttertemperaturen från IKE via K-bussen och fastställer en tidstakt för uppvärmningen. Denna tid överförs till periferimodulerna och utförs där. Vid en yttertemperatur över 25 o C sker ingen uppvärmning längre, under -10 o C är värmen tillkopplad kontinuerligt.
De båda ytterspeglarna kan fällas in mot färdriktningen med hjälp av elmotordrivningen för infällning av ytterspeglarna (specialutrustning).
Knappen för att fälla in speglarna befinner sig i förardörrens brytarblock. Knappsignalen skickas vidare till periferimodulerna i dörrarna via P-bussen. Beroende på speglarnas läge fälls dessa sedan in eller ut.
Om en spegel fälls in mekaniskt för hand eller genom en stöt, så kopplas spegeln automatiskt ifrån av infällningsdriften. I spegel finns en mikrobrytare inmonterad, som känner igen denna frånkoppling och kopplar en jordignal till respektive periferimodul.
Om en spegel, som är mekaniskt bortkopplad, styrs genom att man trycker på knappen, så fäller en motor in spegeln, tills mikrobrytaren signalerar att den hakat i läge. Motorns maximala tillkopplingstid uppgår härvid till 15 sekunder.
Eftersom spegelinfällningsmotorerna drivs på block, är en termisk överlastning möjlig vid intensiv manövrering. För att förhindra detta, finns en repetitionsspärr som efter 6 manövreringar inom 1 minut spärrar infällningsmotorerna i 3 minuter.
Servotronic är en hastighetsberoende reglering av styrkraftstödet.
Servotronic är integrerad i grundmodulen. För att utvärdera fordonshastighetem är hastighetsmätarens A-signal (ledning) för IKE ansluten till grundmodulen. För felidentifiering överförs förutom hastighetsmätarens A-signal även hastighetsvärdet till grundmodulen via K-bussen för IKE.
Beroende på körhastigheten regleras strömmen för den elektrohydrauliska omvandlaren i grundmodulen. Ju högre hastigheten är, desto mindre omvandlarström.