För felsökningen visas de enskilda cylindrarnas motorgångsvärden.
Motorn måste gå på tomgång i minst 3 minuter, så att de korrekta värdena ställs in. Utvärderingen av tomgångens jämna gång fungerar endast när motorn går på tomgång (kallt eller varmt). Genom utvärderingen av vevaxelaccelerationen, uppmätt på vevaxelgivaren, kan man dra slutsatser med avseende på förbränningskvaliteten för enskilda cylindrar. Man kan lätt identifiera en enskild cylinder med dålig förbränning.
Tillfälliga svängningar i enskilda cylindrar identifieras endast genom exakt kontroll/iakttagelse av värdena. Vid en teoretiskt jämnt förbrännande motor är värdena för alla cylindrar noll.
Olika orsaker kan leda till höjda motorgångsvärden (exempelvis tändningsbortfall, tjuvluft, blandningsavvikelser, störningar i bränsletillförseln, kompressionsbrist). Därför kan inga exakta ingreppsgränser anges.
Med hjälp av hallsensorn mäts motorns varvhastighet (varvtal) vid inkrementhjulet. Förutom registrering av varvtalet sker här även en övervakning av jämngången (identifiering av tändningsbortfall).
För tändningsbortfallsidentifieringen indelas inkrementhjulet internt i styrenheten i enlighet med tändningsavståndet vid 6-cylindermotorn 3 tändningsförlopp per vevaxelvarv i tre segment och vid 4-cylindermotorn 2 tändningsförlopp i två segment. I styrenheten mäts och utvärderas statiskt periodlängden för de enskilda inkrementhjulsegmenten. För varje diagrampunkt redovisas de maximalt tillåtna skakningsvärdena som funktion av varvtal, belastning och motortemperatur.
Om man överskrider dessa värden vid ett visst antal förbränningar, lagras de cylindrar i felminnet, vilka identifierats som defekta.